Diet   

De gamla kinesiska läkarna hade mycket klart för sig att en fullödig diet påverkade människans hälsa, både kroppsligt och själsligt. 

Efter man hade ställt diagnos på patienten kunde man därför börja med att ge råd om vad patienten skulle äta respektive undvika. 

Man kombinerade ofta råden om diet med att ordinera enstaka örter eller färdigblandade örtmediciner. 

Den kinesiska dieten tillhör i högsta grad i kulturarvet som är sammanlänkat med den kinesiska medicinen. Det sägs i gamla skrifter att munkar genom att äta ensidigt under långa tider utvärderade enskilda livsmedel med tanke på deras näringsinnehåll och hur de påverkade hela människan fysiskt såväl som psykiskt. Det finns nedtecknat i skrifter från Shangdynastin (1500- 1000 f.kr) där kostens näringsinnehåll diskuteras. 

Man talade om de fem smakerna sött, surt, bittert, kryddig och salt motsvarade näringsbehovet för de fem största organen i människokroppen, mjälten, levern, hjärtat, lungorna och njurarna. 

Man kan också läsa om hur exempelvis färsk ingefära, vitlök och trädsvamp har egenskaper som i rätta doseringar  förhindrar vissa sjukdomar. 

Så det som vi nu kallar functional food i väst är ingen nyhet för kineserna. Fast vi kanske hellre talar om ”Ett äpple om dagen håller doktorn borta", medan kineserna kanske i stället talar om vikten att äta ingefära.   

De gamla kinesiska läkarna hade mycket klart för sig att en fullödig diet påverkade människans hälsa, både kroppsligt och själsligt.   

Efter man hade ställt diagnos på patienten kunde man därför börja med att ge råd om vad patienten skulle äta respektive undvika. 

Man kombinerade ofta råden om diet med att ordinera enstaka örter eller färdigblandade örtmediciner. 

Den kinesiska dieten tillhör i högsta grad i kulturarvet som är sammanlänkat med den kinesiska medicinen. Det sägs i gamla skrifter att munkar genom att äta ensidigt under långa tider utvärderade enskilda livsmedel med tanke på deras näringsinnehåll och hur de påverkade hela människan fysiskt såväl som psykiskt. Det finns nedtecknat i skrifter från Shangdynastin (1500- 1000 f.kr) där kostens näringsinnehåll diskuteras. 

Man talade om de fem smakerna sött, surt, bittert, kryddig och salt motsvarade näringsbehovet för de fem största organen i människokroppen, mjälten, levern, hjärtat, lungorna och njurarna. 

Man kan också läsa om hur exempelvis färsk ingefära, vitlök och trädsvamp har egenskaper som i rätta doseringar  förhindrar vissa sjukdomar. 

Så det som vi nu kallar functional food i väst är ingen nyhet för kineserna. Fast vi kanske hellre talar om ”Ett äpple om dagen håller doktorn borta", medan kineserna kanske i stället talar om vikten att äta ingefära.